Något jag är sjuuukt stolt över är mig själv, faktiskt. För att jag har insett att skolan faktiskt kan vara viktig (äntligen?) och har faktiskt tagit tag i skolan så otroligt bra jämfört med åttan som var en katastrof. Och jag har aldrig varit den som har gillat skolan, orkat gå till skolan, eller varit den bästa. Men nu jävlar! Har ju trots allt inte ens ett års skolplikt kvar.. Tre år i gymnasiet, och om jag inte ändrar mig och fortfarande vill bli åklagare så har jag några år på univeritetet? Vafan, jag har klarat mig till nian? Då klarar jag de med.